Läste boken "Jag saknar dig, jag saknar dig" som den filmen i tidigare inlägg utspelar sig från! den var väldigt sorglig och jag hade väl en klump i halsen genom nästan hela boken! men den var väldigt fin, och jag kände igen mig i det som skrevs, om att förlora någon nära, även fast jag "bara" förlorade min farfar så kände jag verkligen igen det hon kände, den, där man fick för sig att man såg honom (henne i boken) och sen kom på "juste, han/hon är ju död".

 Tycker att folk som aldrig förlorat någon kär som stått en väldigt nära ska läsa denna bok, är bra att veta om det skulle hända t.ex att en kompis nära släkting omkomer, då förstår man mer vad den går igenom! Vet attjag saknade det när min farfar dog, det va ingen som verklogen kom fram och fråga hur det var med mig, eller hur jag kände. Dom undvek det ämnet minns jag, vilket inte är bra tror jag!